Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Passa in del 1

Jag tittade på mig själv i spegeln, mitt hår var alldeles tovigt och jag hade mörka ringar under ögonen.
Till höger på den lilla slitna hyllan låg min hårborste. Jag tog den och hällde lite vatten p åden för att det
skulle bli enklare för mig att borsta igenom håret. Efter det sminkade jag mig, och avslutade med att ta på rött läppstift
samt att jag satt upp håret i en totte. När jag väl var klar med det satt jag igång spotify och låten See you again med wiz Khalifa
och Charlie puth spelades. Jag fällde en tår. Jag kunde inte låta bli att tänka på mina föräldrar. När jag var 5 år dog de i en billolycka.
Nu bor jag själv i en liten lägenhet, och ibland kan det bli ensamt.

Jag skakade på huvudet och öppnade min garderob. Direkt hittade jag ett vitt linne med en svart kort kjol. Utan att tveka tog jag på mig kläderna och tittade
mig själv i spegeln. Samtidigt som jag gjorde det insåg jag att tiden sprungit iväg. Det var första dagen på mitt nya gymnasium i Malmö. Innan det gick jag på ett
gymnasium i Helsingborg men jag trivdes inte därför bestämde jag mig för att byta. Jag tog på mig en tunn rosa jacka och sprang ner till busshållplatsen. Det gick
inte att förneka att min kondition var dålig. Jag satte i mig hörlurar och tog ett djupt andetag innan jag gick in i bussen.

Utan att tveka gick jag in till rektorns kontor med några papper som fyllt i.
Jag: Hej, det är jag som är Jasmine. Det är min första dag här.
Jag gick fram till hennes skrivbord och lämnade fram papperna och log mot henne.
Hon granskade noggrant papperna och tittade sen på mig igen.
Rektorn: Okej, du ska gå till Sal 4, din första lektion är Religion.
Jag: Tack så mycket.
Sakta vände jag mig om och gick ut genom dörren och började leta efter klassrummet.
Det tog bara några minuter innan jag såg nummerskylten 4. Jag öppnade dörren och tittade på klasskamraterna jag skulle spendera tre år med. Min blick fastnade på en kille med mörkbrunt hår, han var även muskulös.
Jag tittade på läraren som stod framme vid tavlan och gick fram till han. På hans tröja satt en namnskylt där det stod Nicklas på.
Nicklas: Hej, du måste vara Jasmine, du kan slå dig ner på en ledig plats.
Jag gjorde som han sa, och under resten av lektionen satt jag och funderade på vad jag ville med mitt liv. Plötsligt reste alla på sig och gick iväg, så jag antog att det var rast.
En tjej tittade på mig och log, så jag log tillbaka och svalde.
Hon: Jag heter Sanna. Jag tror att du kommer trivas här, och det är en bra dag att komma på för att det är klassfest hemma hos mig, och du ser även ut att vara klädd så om du vill kan du hänga på direkt efter vi slutat.
Jag: Absolut, det hade varit trevligt.

När vi kom fram till hennes hus stannade jag till. Det var väldigt stort, och på framsidan var där även en pool, och sidan om en grill. Hon måste ha det bra här. Sanna öppnade dörren och visade mig till vardagsrummet.
Jag blev förälskad i det rummet. Det var väldigt stilrent allt såg nyinköpt ut.
Sanna: Jag ska bara gå och byta om, men du kan ju sitta här och ta det lugnt så länge.

Sanna gick iväg och jag tittade mig omkring och vid dörröppningen till köket såg jag en skugga, och förstod att det var någon där, och antog att det var Sanna.
Jag: Jag måste säga att här är väldigt fint här.
Dock var det inte Sanna, en kille kom fram till mig, iklädd i endast kalsonger.
Han: Tack så mycket, det glädjer mig.
Jag: Kan du inte ta på dig lite kläder?!
Istället för att gå iväg stirrade han på mig och skrattade, sen satt han sig på huk framför mig och tittade mig in i ögonen. Jag försökte vända bort blicken men han greppade tag i mitt ansikte.
Han: Så fin du är.
Sanna: För helvete Markus, förstår du inte att hon inte är intresserad, gå och klä på dig istället.
Jag slappnade av när han äntligen gick iväg och tittade lättat på Sanna.
Sanna: Förlåt, han kan vara lite påträngande med nya personer ibland.
Jag: Det är lugnt.
Innan jag hann säga mer ringde det på dörrklockan och Sanna tittade på mig med glittrande ögon. Efter det gav hon mig en vinflaska och signalerade att det var okej att dricka ur den.
Sanna: Här, plugga in min mobil till högtalaren och starta spotify, så går jag och tar emot de andra.
Sanna gick iväg och jag tittade på sladdarna som låg på golvet. Jag är den mest otekniska personen man kan hitta och hon vill att jag fixar detta, men det kunde ju inte hon veta. Jag stod som en idiot och letade efter den rätta sladden
och ser till min förvåning att en kille står och håller i en sladd, som jag antar ska pluggas in till mobilen. Jag granskade han och insåg att det var han som jag tittat in på när jag gick in i klassrummet imorse.
Jag: Tack, sa jag och kände hur mina kinder brände till.
Han sträckte fram sin hand och sa att han hette Lucas.
Jag bet mig i läppen och drack lite av vinet som Sanna gett mig, av automatik gjorde jag en grimas, bittert vin är något jag inte kan dricka. Lucas skrattade åt mig och tog vinet och istället för det gav han mig Cider.
Lucas skulle precis säga något men blev avbruten av någon annan som ville att han skulle gå dit, så han log mot mig och gick sen iväg.

Där var så mycket folk från klassen, och tror faktiskt att alla är här. De flesta har gått fram och hälsat på mig, men har redan glömt vad de heter, de enda namnen jag kommer ihåg är Sanna och Lucas, och självklart Marcus, som jag antar är Sannas bror.
Jag satt mig ner på en ledig plats på soffan och tittade på när de andra dansade, och passade på att öppna cidern för att smaka. Till min förvåning var den väldigt god. Jag satt och smuttade på den och efter en stund kom Sanna fram till mig från dansgolvet. Man kan se att hon är
lite påverkad redan, men hon var väldigt glad och skrattade lite, samtidigt som hon drog upp mig från soffan för att få mig att dansa. Jag satt ner cidern på bordet och följde efter henne och vi dansade ett bra tag. Musiken ändrades till en lugn låt, och de flesta fick för att ta något att dricka
så jag gjorde detsamma och tog min cider, jag var rätt törstig så jag svepte hela och gick sen tillbaka till Sanna som fortfarande stod och dansade. Sanna försvann efter ett tag så jag blev lämnad själv. I samma veva började jag känna mig yr, och allt blev suddigt runt omkring mig. I min panik insåg jag
att jag förmodligen blivit drogad. Jag har inte druckit så mycket, så kan inte vara full. Jag försökte leta efter Sanna utan resultat, och jag började må sämre, därför bestämde jag mig för att leta efter ett tomt rum jag kunde gå in i. Jag gick förbi en trappa så jag gick upp för den och gick in i första rummet.
Tur för mig var det ett sovrum, så jag gick in och stängde dörren och la mig ner på sängen. Lampan var tänd men brydde mig inte om den. Jag kunde höra musiken nedifrån och folk som skrattade. Varför skulle någon vilja droga mig?. Mina tankar avbröts då lampan plötsligt släcktes och då insåg jag mitt misstag. Jag försökte
ta mig upp från sängen men jag kunde inte.
Jag hör någon komma närmre sängen och jag känner en hand smeka mina ben. Jag blev torr i halsen och jag försökte hålla mina ögon öppna. Han satt sig sen gränsle över mig och började ta av mina kläder. Jag kände hur min kropp skakade och att tårarna rann nerför mina kinder.
Jag: Sluta....
Han: Käften, du säger inte ett enda ljud.
Han började smeka mitt underliv och sen kände jag två fingrar innanför underlivet. Det gjorde så ont då hans naglar var långa och det revs. Jag hörde ett klirrande ljud och jag ansträngde mig att öppna ögonen. Då insåg jag att han höll på att ta av sig sina byxor.
Jag vet inte hur jag fick den energin men jag började skrika efter hjälp. Han smällde till mig i ansiktet och jag kände något varmt rinna från näsan. Jag blundade och när jag öppnade ögonen var han inte där, utan det var Sanna som stod där, med skräckslagna ögon. Hon höll i en filt som hon la över mig, och efter det satt hon sig
på sängkanten och tittade på mig med sorgsna ögon.
Sanna: Förlåt Jasmine, jag borde inte ha lämnat dig innan, jag kommer stanna här nu, oroa dig inte.
Sen svartnade det för mig.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
PeopleHelp97
26 jan 17 - 23:34
(Har blivit läst 469 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord