Genius |
Mina fingrar far genom dina lockar, fastnar någon sekund och tillvaratar
Rösten kan inte forma ord, men hjärtat slår extra hårt och föränderligt
Om mornarna går jag med dina kyssar präntade i alla mina hörn och vrår,
Helvete vad jag vill vara rak mot dig, men det vi har kan då bli något ändligt
Du är här och där, i mig, vid mig, på mig, med mig och ack så obegripbar
Jag står på en högtalare och dansar i takt och vill att du ska se mig på display
Att du står med ryggen till gör mig inget, jag vet att du skulle tittat om du vetat
Det räcker för mig, tanken av din uppmärksamhet får mig att vilja dansa för mig
På en väg som inte var gjord för mig, grät jag mig varm och ömhudad,
Mina hjärnspöken kom igen och igen, bland min ångest blev jag tuktad
Var det allt som livet hade att ge, måttlösa mängder av styva famntag,
En dök upp från en okänd vinkel, kanske var det ett av mina anlag
Att som likt orytmiska ackord vara jag med en stänk av alla andra
Forna tider ledde mig till dig och all förnedring är som bortblåst,
Fastän att jag fantiserar vemodigt vid tanken av hur allt kom omkring
Jag vill ge dig det bästa jag har, hur ska jag kunna ha kraften som krävs,
ge mig själv med det jag kan bli, utan en garanti på något tillbaka avkrävs
Det vi har blir ett schackparti, jag blir dig aldrig fri trots det vi har upphävs
Jag blir så jävla galen när du ser på mig, men hjärtat mitt förblir i behåll till dig
Du är i periferin i en panoramabild, i mitten bland allt jävla kaoset
Jag kan ha fel, men du är nog blind, det vi har är bättre än vad som syns
Men om livspusslet inte är givmild, kan jag finna mig i vår flyktighet
En sinnesvilla, jag är tillbaka då jag inte var vacker nog, jag var ett uns
Men här är jag, föreställer hur jag kastar mig i din famn, en raritet
Jag har alltid varit rädd att vara tung, men med dig är jag alldeles lätt
Tänk om du min ängel kunde våga att läsa mina ord
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | arnefredriksson - 23 jul 17 - 16:46- Betyg:  | | berörande känslor som jag vill behålla fast du inte vet vem jag är... du vet hur man talar till en känsla av oförgänglighet... |
|
|
|
