På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn
Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk
visa alla   skicka in   forum   bloggar  medlemmar   bli medlem   logga in

Noveller

Gillar du vad du ser? [6]
Den annorlunda doften från lakanen tillsammans med dunkade huvud väckte Yao nästa dag. Vart var han? Huvudet var så segt och han inte orkade tänka, knappt vakna ordentligt. Det var när han kände hur en kropp rörde sig bredvid honom tillsammans med den svaga doften av citrus som minnena kom till honom. Han låg i samma säng som Johannes. Yao försökte ta in situationen och utvärdera hur kroppen egentligen mådde efter all dricka. Det var dagen efter som var så jävla jobbig. Oftast mådde en pyton och Yao var alltid den som awkward fick stiga upp först och ta på sig kläderna och gå, om inte någon ville bjuda på brunch. Vilket var värre. Det var första regeln på listan av grejer att låta bli om du tagit hem någon från krogen. Yao brukade alltid tacka nej för att slippa alla stela samtal.
Yao låg och lyssnade på Johannes andetag och drog in doften av kuddenen liten stund till och njöt av värmen under det tjocka täcket. Han ville verkligen inte möta det här. Fast varför dra ut på det oundvikliga? Dessutom, sedan när hade Yao gruvat över att möta någon efter ett one night stand? Vid det här laget var han praktiskt taget expert. Känslorna vara bara därför att det var Johannes, vilket fick irritationen att pyra.
Johannes låg på mage och stödde sig på armbågarna så han kunde titta på sin mobil. Hans vältränade armar och definierade ryggtavla var till och med ännu bättre än vad Yao mindes från natten. Hans rygg var såklart också tatuerad. En keltisk fläta gick från hårfästet och löpte ned längst ryggraden och avslutades på ländryggen. Han hade någon text skriven på ena skulderbladen också med snirklig stil som Yao inte kunde urskilja utan glasögon.
De fick ögonkontakt när han spanade som mest. Johannes bara flinade medan Yao kände sig påkommen och dum och vred sig mot väggen istället. Det brukade vara tvärtom, alltid tvärt om. Fast allting med Johannes var tvärt om. Yao hade aldrig känt sig som en nervös tonåring kring ragg, så varför väckte Johannes det hos honom? Yao hade heller aldrig känt sig bekväm eller låtit någon toppa förut, fast med Johannes hade det bara känts naturligt.
”God morgon”, sa Johannes klarvaket, hur länge hade han legat uppe egentligen?
”Morrn”, kraxade Yao fram, hans hals kändes som sandpapper.
”Vill du ha nått att äta? Jag är vrålhungrig”, fortsatte Johannes och la undan mobilen.
Han bröt mot regel ett, såklart han bröt mot regel ett för alla regler kringgick honom. Yao var för chockad för att känna sig generad utan såg på honom med höjt ögonbryn. De bruna mörka ögonen med täta ögonfransar var löjligt glada och pigga. Om Johannes kunde bryta regler kunde väl Yao göra det med.
”Visst”, sa Yao så gott rösten bar honom och hasade upp sig på ena armbågen. ”Alltså förlåt att jag är trög, men vi är hemma hos dig va?”
”Nä, vi bröt oss in i en lägenhet” småskrattade Johannes med ett snett leende vilket fick Yao att himla med ögonen.
Yao bara suckade och borrade ned huvudet i kudden. Det luktade extra mycket av Johannes förbannat goda aftershave. Inte bara det utan allmänt bara… Johannes? Vilket också luktade förbannat gott.
”Men allvarligt vi är hos dig?”, mulade Yao från kudden och kikade upp på Johannes med ett öga.
”Ja”, nickade han och la undan sin mobil.
Ӏr paret du bor hos hemma?”, fortsatte Yao ifrån kudden. Om så var fallet skulle han falla tillbaka ner i pinsamhetsgropen igen.
”Jag vet inte, det spelar ingen roll för jag har egen ingång”, skrattade Johannes. Ӏr du nervös?”
”Nä”, sa Yao och försökte svälja ned nervositeten tillsammans med lögnen. ”Men vill ju inte göra dina hyresvärdar obekväma direkt”
”Såklart”, sa Johannes och drog handen genom sitt hår. ”Har en kokvrå också, så vad säger du, fattiga riddare till brunch?”
Yao nickade till svar och satte sig upp för att hitta sina kläder. De låg tydligen utspridda på golvet vid fotändan av sängen. Johannes slängde av sig täcket och gick ogenerat fram till byrån för att ta på sig kalsonger. Yao kunde såklart inte hålla sig från att spana på honom medan han stod där med utputad rumpa och rotade i lådan. Egentligen gjorde Johannes alla fel som gick att göra när det kom till regelboken för one night stands. Varför gjorde det allt så mycket mer intressant? Själv tog Yao på sig sina kläder under täcket, sittande i sängen.

Johannes gjorde riktigt goda fattiga riddare med äggröra. De åt i sängen och tittade på en repris på Lyxfällan utan att direkt prata med varandra. Yao hade jobbigt nog fått lov att låna en tröja av Johannes när skjortan luktat öl och det var kväljande för tillfället. Han hade helt glömt att någon råkat spilla på honom hos den där Rebecka. Den gråa huvtröjan var hur som helst för stor och Yao kände sig inte bekväm med att uppfattas som liten. Bara för att tröjan inte skulle vara i vägen och hamna i maten hade han fått lov att vika upp muddarna ett varv. Fast den här gången var det väl lite mer okej, och det var inte helt fel att ha på sig en tröja som luktade Johannes…
”Vad pluggar du?”, frågade Johannes när det blev reklampaus.
”Civilingenjör”, svarade Yao och ställde sitt colaglas och tallriken på nattduksbordet.
Ӂh måste vara tungt, har hört att kurserna är svåra”, fortsatte Johannes och knäppte händerna bakom huvudet och lutade sig mot väggen. ”En gång i tiden lekte jag med tanken att bli spelutvecklare, men sen kom jag på att då behövdes matte och jag gav upp”
”Det är inte så farligt”, sa Yao och började pilla med en tråd i huvtröjan, mest för at inte sitta och storglo på Johannes. ”Spelutvecklare va?”
”Jag vet”, Johannes skrattade och slog ut med armarna. ”Så jag hoppade på ett annat spår vilket jag är nöjd med.”
”Och det är?”, frågade Yao nyfiket och sneglade på honom.
”Polisutbildningen”, sa han och kliade sig lite i nacken.
”Såklart att det är”, suckade Yao och kunde inte hålla sig från att himla med ögonen.
”Vadå såklart?”, sa Johannes och la huvudet lite på snett.
”Hallå snygga män i uniform?”, fnös Yao och gestikulerade mot Johannes.
”Du menar att jag är förutsägbar? Som att du inte är det?” flinade han och knuffade till Yao i axeln.
”Vadå? En asiat som pluggar till ingenjör, nu förstår jag inte vad du menar”, sa Yao och brast ut i skratt och armbågade honom lätt i sidan.
”Det var du som sa det”, sa Johannes och sköt avfärdande händerna i luften.
”Käft”
Skrattandes fortsatte de peta på varandra och knuffas. Det kunde ha slutat där, oskyldigt, om inte Yao hade fokuserat alldeles för mycket på Johannes mjuka leende läppar. Reglerna om one night stands fanns inte längre och plötsligt hade fingrarna letat sig till Johannes nackhår. Där kunde någon av dem satt stopp. Istället så pressade han läpparna mot Johannes. Inget blev bättre när han besvarade handlingen med en kyss. Yao särade på sina läppar och välkomnade hans tunga. Varma händer började smeka rygg och mage under den grå huvtröjan. Yao pressades ned mot madrassen av Johannes kropp och kyssarna blev bara mer intensiva.
Inte förrän det nästan gått för lång så insåg Yao att han faktiskt inte hade lust med en till omgång. Varningssignaler började ljuda högt i hans huvud när han kände hur Johannes började fingra vid byxlinningen. Yao pressade handflatorna mot hans bröstkorg för att knuffa undan honom. Något med det här kändes fel och Yao kunde inte sätta fingret på vad. Bara att han inte ville, inte just precis nu.
”Hur är det?”, frågade Johannes och hans jävla bekymmersrynka mellan ögonbrynen dök upp igen. Ӏr allt okej, efter igår och så?”
Yao hindrade sig från att låta hettan sprida sig i kinderna utan nickade.” Det är bra, ont i huvudet bara”, sa han och såg upp på Johannes som hamnat ovanpå honom.
”Vill du ha en Ipren?”, frågade han lite osäkert och rullade över på rygg så de nu låg bredvid varandra.
Yao skakade på huvudet och sköt upp sina glasögon. ” Men jag borde gå”
”Okej, visst”, sa Johannes och slog av TV:n mitt under en utskällning från Patrik.

Hallen var trång och inte blev det bättre att Johannes, plus hans polisuniform som hängde från hatthyllan tog upp hälften av den. Egentligen kände Yao sig taskig som bara stack såhär, som värsta rövhålet. Egentligen borde han stuckit så fort han vaknat för att mildra konsekvenserna. Det här mellan dem visste han knappt vad det var, inget normalt one night stand i alla fall. En känsla i kroppen sa att det inte var sista gången de umgicks tillsammans och inte heller sista gången som det slutade med ett ligg.
Utan ett ord snörade Yao sina kängor och tog på sig den för kalla skinnjackan. Johannes som hade stått med armarna i kors och studerat honom försvann irriterande nog precis när Yao hade dragit upp dragkedjan. Jaha, det var bara det hej då som saknades och så försvann han någonstans? I en djup suck lutade sig Yao mot dörren och började peta på sin lugg. Ljudet från en öppen vattenkran och rotande i skåp hördes från badrummet. Vad höll han på med?
”Här”
Yao bet sig i läppen för att inte le när Johannes kom tillbaka med ett glas vatten i ena handen och ett vitt piller i den andra. Tacksamt stoppade Yao pillret i munnen och sköljde ned det med tre klunkar vatten. Mest för att inte göra situationen awkward för någon av dem. Så ont i huvudet hade han inte.
”Tack”, sa han och räckte glaset mot Johannes.
”Vi ses”, sa Johannes och ögnade Yao. ”Vi kan väl utbyta nummer på tinder?”
Yao nickade och var precis på väg att lägga handen på dörrhandtaget när han stelnade till. ”Justefan, din tröja…”
”Behåll den tills vi ses nästa gång”, fnissade Johannes och höjde avfärdande med handen.
Yao log ett snett leende och skulle gå när Johannes gav honom en kram. Inte någon enarmskram eller en kompiskram, utan en riktig kram. Chockat besvarade han den, lika ordentligt. Därefter sa han ett snabbt hejdå och försvann ut från lägenheten. Innan Johannes kunde uppehålla honom ytterligare med sin charmighet, snällhet och snygghet. Trapphuset ekade när han tog trappan två steg i taget . Fortfarande visste inte Yao om han skulle låta fjärilarna i magen flyga fritt eller vingklippa dem innan något mer hände. Det var inte Yao som brukade känna såhär, och det irriterade honom.

Den kalla och klara höstluften slog emot honom och han tog djupa andetag, lungorna gjorde nästan ont. Solen sken och det var en frostig dag. Han sparkade upp några krispiga löv som låg vid trottoarkanten. De singlande vackert ett tag innan de smulades sönder under hans sulor. Nä just nu ville han sluta tänka på Johannes, vad som skulle hända låg i framtiden. Nu ville han hem och duscha och sen skulle han väl bli terroriserad av massa frågor från Sara. Inget han emot, hon kanske kunde hjälpa honom med alla konstiga känslor och tankar.

Yao: Jag vill se dig i din polisuniform.
Johannes: I bet you will!
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
ilenna - 24 nov 16 - 17:15
åh vad mysigt kapitel. gillar särskilt när yao och johannes skrattar och retas med varandra, att dom skämtar och börjar kännas mer avslappnade med varandra - eller snarare att yao verkar ha börjat slappna av. och det här var nog min favoritmening i kapitlet, gillade den nya beskrivningen istället för bara ´fjärilar i magen´: Fortfarande visste inte Yao om han skulle låta fjärilarna i magen flyga fritt eller vingklippa dem innan något mer hände.
arbok - 23 nov 16 - 09:32
Lycka till att hålla dig borta, Yao. Hade jag varit han hade jag gett upp för längesedan för polis och tatuerad är way too good in my book...... Hjälp.
Nej men allvarligt, gillar längden på dina kapitel och gillar att Yao blir omruskad (för jag vill gärna ruska på honom själv) och att Johannes inte är stel och töntig. Kan se honom tydligt framför mig när han ligger och tittar på mobilen. Mums.

Skriven av
Vapor
23 nov 16 - 00:52
(Har blivit läst 500 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk

Beskrivande ord





Dikta.se | Hem | Hjälp | Villkor och info om cookies