Inte ensam |
Jag stod där ensam i mörkret.
Kännde regnet på min kind.
Regnet blandaes med mina tårar men det gjorde inget ting... ingen kunde se mig för alla vänner var borta, om dom ens funnits. Jag hade varit ensam i hela mitt liv...men det spelade ingen roll längre, jag hade slutat bry mig...ja stod där i mitt hjärtas mörker och plötsligt slog tanken mig, jag är inte ensam! Jag har ju henne.
Hon som aldrig kommer lämna mig. Hon som alltid kommer finnas där och ge mig mina kännslor tillbaka. Hon som kallas Z. Hon ger mig mina tårar, mitt skyddande mörker och viskar att allt är bra nu.
|
|
|
|
