Så länge sen - men ändå |
Sex långa år har passerat,
sex år sen dom ringde på dörren.
Min son var bara drygt ett halvår,
och för mig var även du ännu ett barn.
Att öppna dörren och få beskedet,
var en mardröm som ej tog slut.
Jag hade ju inte ens hunnit fira dig,
då du nyss fyllt arton år.
Visst läker tiden såren,
men ärren finns där jämnt.
Men trots jag ej är troende,
så vet jag att du finns i himlen.
Och faktum är att jag nu kan le,
mot himlen och prata med dig.
Jag vet att du ser oss,
därför försöker jag att vara lycklig.
|
|
|
|
