" Ett förlåt räcker inte " Del 20. |
Nej.. Nu när jag sitter här och tänker tillbaka, kunde jag aldrig förstå att det skulle gå såhär, att det skulle bli såhär..
Det har gått en vecka sen Kevin var här och berättade för mig hur mycket han älskade mig.
Linnea har fått gå till någon kurator i skolan och det är väl bara en tidsfråga tills hon berättar för hennes föreldrar att hon blivit våltagen, och Tim har kommit hem ifrån Norge och skolan har pågått i en vecka ca.
Men jag bryr mig inte, det ända jag tänker på är Kevin.
Hur han bara vände ryggen och gick ifrån mig, jag ringde han faktiskt när han satt på bussen, han sa ingenting men jag visste att han lyssnade, att det inte var för att han råkat komma åt någon knapp.
Därför berättade jag, jag grät och berättade allting ifrån början.
Att jag blivit kär i han, jag ville inte förlora honom, jag ville inte förlora Tim som vän, ville inte bli playad, allting hade jag berättat och jag hörde själv, vilken egogist det lät som jag var.
När jag berättat klart, hade han bara lagt på luren i mitt öra, skickat ett sms där det stog;
Trodde verkligen inte de om Nella, men tyvärr.. Du får lära dig att leva utan mig!
Jag minns hur jag tappat mobilen i backen, minns hur den landat imot den hårda asfalten, minns hur jag bara ramlat ihop där och låtit tårarna runnit.
Tills en man stannat bilen och frågat om jag kände mig dålig? Då hade jag skakat på huvudet och snabbt gått hem till mig, där hemma hade jag stupat i sängen.
Och Tim, han hade jag inte träffat än.. Hade skyllt på att det var mycket i skolan och så.
Men idag, skulle jag träffa han igen, även om det sved inom mig och Kevin var han jag tänkte på.
Jag ställde mig upp ifrån sängen, drog på mig ett par shorts och ett vitt linne sedan solbrillorna och satte upp håret i en tofs, sedan började jag gå imot bussen.
Redan när jag såg busshållplatsen ville jag gå därifrån, jag fick panik av att se den, av att sitta i busskuren och veta att där, där hade jag suttit med Kevin.
På bara en vecka hade jag blivit så otroligt förälskad i honom, hur gick det till !?
Jag skakade, hela jag skakade.. Jag blev arg på mig själv, såhär kunde jag ju inte vara när Tim såg mig?
Då kom bussen, jag ställde mig upp, såg hur bussen stannade och öppnade sina dörrar, buss chaffören såg bekant ut, även om jag inte sätt han särskillt ofta.
Jag höll upp mitt busskort och visade det för han , han nickade bara kort .
När jag precis skulle gå längre in i bussen öppnade han munnen.
- Är det bra mellan dig och din pojkvän igen?
Min första tanke var " Vadå!? Har någon sagt något till Tim? " men sedan insåg jag att det var buss chaffören som kört bussen då Kevin stigit på den där dagen..
Jag blinkade snabbt bort tårarna som kom i ögonvrån, skakade på huvudet och gick längre in i bussen, han hade inte ett skit med det att göra! Även om han bara försökte vara snäll..
Förlåt för ett kort inlägg! Men ska äta, kommer mer snart,snart! =) / Karolina
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | hunden1 - 2 mar 09 - 20:12- Betyg:  | | Jätte bra,mejla nästa :D | | LillanFlickan - 1 mar 09 - 21:52- Betyg: | Den e så himlans bra... Men tycker att Kevin borde tagit det på ett annat sätt. Liksom han hade ju typ varit ett svin mot Nella liksom..
Men jättebra :D
Mejla nästa!! |
|
|
|
