Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Kär i fel person (19)

- Här kommer sista delen. Jag lyckades inte få till slutet så som jag ville, kunde inte få det så känslofyllt som jag hade tänkt, men jag nöjer mej med det här. Tack till alla er som har läst och kommenterat från början till slut. <3 Nu ska jag gå och göra mej iordning för dagen. Och det dröjer nog inte länge innan jag börjar på en ny berättelse som jag lägger in här.
GOD JUL! :D


Linnéa
Jag lade ner telefonluren efter att Elias sagt hej då. Klockan var nästan fyra.
Bilddagboken, msn, musik, film, inget kunde roa mej för tillfället.
Ärligt talat, så visste jag inte alls vad det var Ella skulle säga till Elias. Visst, jag hade några aningar, men visste inget säkert.
Klockan segade sej fram, och kom allt närmre och närmre fem.
Borde de inte ha snackat klart snart?
Det första jag hade i åtanke var att Ella skulle göra slut, och det skulle ju inte ta så lång tid. Visst, hon skulle säkert ha ett seriöst snack med honom och lite, men inte mer än en halvtimme-fyrtiofem minuter, för kände jag Ella rätt så ville hon bara få det överstökat, inte hålla på att dra ut på saker.
Jag suckade och reste på mej. Jag kunde lika gärna gå ner och fixa något att äta så länge.

Men klockan blev fem, och halv sex, nästan sex, och Elias varken ringde eller kom.
Jag hade hunnit äta, plugga och slötittat på folks bilder på bilddagboken. Jag hade ringt till Elias mobil, men det hade inte gått fram några signaler – antagligen var batteriet slut, eller så hade han stängt av mobilen. Jag tyckte att det var konstigt att det tog sådan tid.
När klockan var fem i halv sju ringde det på dörren. Dysterheten inom mej försvann med en gång, och ett leende spred sej på mina läppar.
Jag skuttade mot dörren och öppnade den, beredd att omfamna Elias, men det var inte han som stod utanför. Det var Karl.
”Eh, hej?” sa jag förvånat. All glädje var som bortblåst.
”Hej” flåsade han. Han hade mjukisbrallor, träningsoveralltröja och ett par vantar på sej. En sportbag hängde över axeln på honom, och klubbfodralet stod lutat mot cykeln. ”Är Elias här? Han sa att han skulle hit innan vi skulle träna” Jag skakade långsamt på huvudet. ”Inte?” frågade han och såg förvånad ut. ”Han svarar inte på mobilen, och jag tänkte att… ja, han kanske hade lagt ifrån sej den hos dej när ni… tja, jaa…” En lätt rodnad spred sej över hans ansikte.
”Ne, han är inte här” sa jag. Karl suckade.
”Bra! Nu kommer jag för sent till träningen också! Han sa ju att han skulle hänga med!”
”Han kom aldrig hit…” sa jag, mest för mej själv. Karl såg ännu mer förvånad ut nu än vad han hade gjort innan då han fått reda på att Elias inte var här.
”Va?!”
”Nej, han skulle till Ella vid fyra, sen skulle han komma hit, men det gjorde han aldrig” Karl höjde ena ögonbrynet.
”Du kan hälsa till honom om du träffar honom att jag är skapligt lack på honom!” sa han och började gå tillbaka mot sin cykel. ”Vi ses” Han slängde upp klubbfodralet över andra axeln och styrde ut cykeln från min gård. Jag stängde igen dörren och gick in i vardagsrummet där eftertexterna till Stephen Kings film Children of the corn rullade på. Jag stängde av teven.
Lagom när jag hade tänkt att gå upp för trappan till mitt rum ringde telefonen. Jag gick in i vardagsrummet igen. Ellas nummer stod på nummerpresentatören. Jag kände på mej att detta skulle bli ett långt samtal, så jag satte mej ner i soffan innan jag svarade.
”Hej det är Linnéa” sa jag.
”Han är en sån svikare!” fräste Ella.
”Vem?” frågade jag, trots att jag visste vem hon pratade om.
”Elias såklart! Han skulle kommit vid FYRA, men nu är klockan halv sju och han har inte varit här! Han har inte ringt, och hans mobil är avstängd eller något!” Jag hörde att hon var förbannad. ”Jag slår vad om att han är hos sin lilla tjej nu och…” Jag avbröt henne innan hon hann tala klart.
”Lugna ner dej! Han har säkert bara glömt bort det eller nåt, och mobilen kanske är urladdad…”
”Varför försvarar du honom?!”
Oops.
”Eh…”
”Både du och Elias, ni har betett er så konstigt åt på senaste tiden! Speciellt när vi är alla tre! Ni säger aldrig någonting, och det är som att ni… är rädda för varann eller nåt!!”
”Vi känner ju inte varann…” mumlade jag.
”Du har väl aldrig varit blyg?!” påpekade Ella. Jag var tyst. ”Jag visste det…”
”Vadå?”
”Du och Elias, ni har…”
”Nej” sa jag, men för snabbt. Hon fattade.
”Tror du jag är dum eller?! Fy fan Linnéa, jag trodde vi var kompisar!” Jag hörde ilskan i hennes röst, snart skulle hon tappa kontrollen och börja skrika åt mej.
”Men Ella…”
”Du är så jävla falsk, du säger ju att du hatar folk som ljuger! Va fan, varför gör du det själv då?! Jag trodde vi var kompisar, att vi kunde lita på varann!!”
”Ella, låt mej förklara!” försökte jag.
”VAD FAN SKA DU FÖRKLARA?!” fräste hon högt. ”Hur det kändes att vara med honom eller?! Jag bryr mej inte ett piss, för jag tänker dumpa honom nu med en gång, och jag vill fan aldrig mer träffa dej Linnéa, du är ju helt jävla störd!” Med dom orden sagda slängde hon på luren i örat på mej.
Jag stirrade dumt på telefonen. Jag hade blivit ovän med min bästa kompis sen tio år. Hon var rent utav sagt dölack på mej, och hon skulle aldrig förlåta mej.
Jag lade ner telefonen framför mej och stirrade blint in i teven, samtidigt som en tår rullade ner för kinden på mej. Jag visste att det skulle bli såhär tillslut. Vart fan var Elias?

När klockan började närma sej halv nio ringde det på dörren. Jag hade suttit och bara stirrat in i teven och kollat på ingenting. Innan jag gick och öppnade kastade jag en snabb blick i hallspegeln. Jag såg för jävlig ut, men hade i alla fall fått bort ränderna mascaran lämnat efter sej. Det ringde på en gång till. Jag öppnade.
Ella stod där utanför, och jag konstaterade att hon såg mer för jävlig ut än vad jag gjorde. Hennes ögon var röda, och hennes mascara ränder var inte borta. Hennes hår och kläder var blöta av regnet.
”Linnéa” snyftade hon och tog ett kliv mot mej. Jag gick henne till möttes. Ett hopp inom mej hade tänts – kanske kunde hon förlåta mej. ”Åh, Linnéa… Elias, han…”
”Vad är det Ella? Strunta i Elias…” Jag tog ett kliv mot henne, men hon backade undan, skakade på huvudet och snyftade till. ”Vi struntar i Elias, Ella” sa jag igen.
”Du fattar ju inte…! Elias, han är… han är…” Hon sjönk ihop på golvet. Vad var det med henne? Jag satte mej på huk mitt emot henne.
”Vad är…” började jag.
”Han är död!” snyftade hon och begravde ansiktet i händerna. Jag ryckte till.
”Va?” viskade jag. Hennes ord ville inte gå in i mej.
”Han är d… död, Linnéa…” upprepade Ella, och jag hörde att hon försökte kämpa emot tårarna. ”Jag skulle hem till honom, men så ringde…”
Men jag hörde inte mer. Det började mörkna framför ögonen, och det sista jag hörde var Ella som sa mitt namn.

När jag vaknade stirrade jag upp i ett vitt tak. Jag vred långsamt på huvudet. Det gjorde ont, men jag fick syn på min mamma bredvid mej.
”Åh, gumman…” sa hon, skyndade sej fram till mej och omfamnade mej försiktigt. ”Vi har varit så oroliga för dej! Din pappa är nere och köper kaffe”
”Var är jag?” mumlade jag, trots att jag hade mina aningar.
”Sjukhuset. Ella sa…” Hon avbröts av att dörren öppnades, och en rödögd Ella kikade in. ”Jag ska lämna er två” viskade mamma i mitt öra. ”Jag ska gå till din pappa och säga att du har vaknat”
Hon försvann ut, och Ella smög in.
”Linnéa” sa hon och gick fram till mej.
”Vad hände?” frågade jag trött.
”Jag kom hem till dej och berättade att Elias… att han var d-död…” Hennes röst hackade när hon pratade. ”… och du svimmade, och slog i huvudet i stengolvet i din hall…” Hon strök bort en tår från sin kind, och var tyst ett tag, försökte få rösten stadig igen. ”Jag visste inte vad jag skulle göra, men din mamma kom hem bara någon minut senare. Och så hamnade du här…” Hon tystnade igen, men bara en liten stund. ”Du har en kraftig hjärnskakning…” fortsatte hon. Jag slöt ögonen.
Han var död.
”Elias… hur…?” började jag. Jag såg att Ella hade svårt för att hålla sej från tårarna.
”Han blev…” Hennes röst sprack. Hon snyftade sej igenom meningen. ”…ö-överkörd a-a-v en b-buss vid fyra-t-tiden…”
Något varmt rullade ner för min kind. Jag pressade ihop ögonen hårdare för att försöka att förhindra ännu fler tårar från att trilla fram. Ella försökte inte ens. Tårarna rann hejdlöst ner för hennes kinder.
”Åh, Linnéa, förlåt att jag blev så arg på dej, förlåt… Jag bara… tappade kontrollen” snyftade hon fram.
Jag öppnade ögonen och kollade på henne.
”Förlåt själv, Ella. Det var så dumt gjort av mej och E…” Jag kunde inte förmå mej till att säga hans namn. ”…honom.. Men vi…” Ella snyftade till.
”Det går ändå inte att ändra på nu… Åh, kan vi inte bara glömma allt?!”
Jag nickade. Jo, jag ville bara glömma allt. Hon böjde sej ner och kramade om mej, och då började även mina tårar att rinna, trots att jag hade försökt att kämpa emot det. Men nu gick det inte längre.

*

Begravningen hölls kort därefter.
Kyrkan var full av släkt och vänner till Elias.
Jag och Ella höll varann i handen under hela begravningen. Vi satt bland dom främre raderna, bara två rader bakom Elias familj. När prästen hade hållit sitt tal om Elias och låten Fields of gold (hans favoritlåt) spelats upp var det dags för alla att gå fram och ta ett sista farväl av honom. Ella lade bara ner rosen på kistan och gick snyftande där ifrån.
Själv dröjde jag mej kvar, kollade på fotot av honom. Hans bruna hår med de blonda slingorna stod åt alla håll, och han log stort in i kameran. Det började bränna något förfärligt bakom ögonlocken.

”Jag tror det är ganska uppenbart varför jag gjorde så”
”Men… varför?”
”Jag gillar dej, Linnéa”

”Tänk om jag är ditt livs kärlek, personen du kommer gifta dej med när du blir äldre, men så bara dissar du mej för att din bästa kompis har varit tillsammans med mej! Linnéa, snälla, jag… gör slut med Ella, jag säger att jag inte är kär i henne”

”Vad tänker du på?”
”På hur fel det här är… men ändå så rätt”

”Du vet, du är jävligt snygg idag…”
”Du vet, såna där knep funkar inte på mej”

”Hälsar vi inte på varandra längre?”

Ännu en tår trillade ner för min kind.
”Jag älskar dej” viskade jag och lade ner rosen på kistan.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
blueoctober - 20 nov 09 - 21:36
Tja, det är inte utan att man fäller en tår, det kan jag säga :')
Men man kan ju ändå säga att det löste sig tillslut :)
Otroligt bra story, och alltihop ;) Kan dock säga att du kan utvecklas mycket i ditt språk, men eftersom det var typ ett år sedan det här skrevs så vet jag ju inte vad som hänt sedan dess ;)
Önskar att jag hade lusten och orken att lägga ner arbete på sådant här!!
chulia - 1 maj 09 - 01:20- Betyg:
Men herregud människa!
Du har gjort det IGEN?! Jag sitter mitt i natten och kan inte sluta läsa en berättelse av dig. Är lika fast, lika beroende, lika omtumlad, lika insatt som förra gången.
Ditt språk är MAGISKT? Jag förstår helt enkelt inte hur du kan skriva med sådant språk som bara får en att... fortsätta läsa. Helt sjukt stört.

Däremot måste jag erkänna att det finns vissa skillnader mellan denna och "Forever Yours". De är precis lika bra, missförstå mig inte, absolut underbara båda två, men jag tycker nog att du har utvecklats till det bättre i det grammatiskt korrekta språket ändå. Det är ingenting som gör dina storys bättre eller sämre, för de är så jäkla intressanta ändå, men det är ändå någonting som jag tycker bör nämnas. Så det ska du vara stolt över :) Utveckling är bra grejor.

Denna berättelse var helt enkelt... riktigt älskvärd. Du beskriver det förbjudna och attraktiva så perfekt (!) att det är galet hur verkligt det känns. Jag ser det som en film framför mig, och allting blir så otroligt... Gosh, jag vet inte längre vad jag ska säga. Orden är putsväck.

Jag nöjer mig med att säga bra jobbat, och du är definitivt en av de mest talangfulla skribenterna/författarna här på dikta.
Jag säger det igen. Du har talang, och gör någonting av det.

Du är grym.

(Denna kommentar blev inte fullt så lång som den förra x'D Hoppas det inte gör någonting. Jag ska nämligen bläddra vidare bland dina berättelser och se efter om det finns någonting mer som jag kan kära ner mig i. Känns som att den chansen är rätt så stor ;))

<3
missyou - 27 mar 09 - 20:19
faakking bra slut ! ägande novell kan ja säga ^^
abeer - 26 mar 09 - 17:47- Betyg:
Den är sjukt braa!! love it ;P
walaa93 - 22 jan 09 - 08:09- Betyg:
Lyckliga slut är inte verkliga, helt seriöst han förtjänade att dö!
haha diggade den :) (fråga mig inte varför jag kommenterar nu igen,
men vissa kommentnterar irriterade mig haha) Kram /läli
eviigheet - 13 jan 09 - 04:36- Betyg:
heregud riktigt bra finns inte battre
sorgen - 5 jan 09 - 19:07
Sjuukt bra! Sorglig men bra!
eyesofpoetry - 4 jan 09 - 03:10- Betyg:
Nu har jag läst igenom alla delar.
Sjuuukt bra!
Fast sorgligt att han dock :(
Hoppades som "Tjoh"vv att det skulle bli ett lyckligt slut.
Super ialf.
tjoh - 3 jan 09 - 22:31
herregud! :O
först ser jag att jag MISSAT den sista delen... och sedan tar du livet av honom!!!!! jag som trodde det skulle bli ett lyckligt slut, jag sitter ju för fan och bölar här !!!! :O:O:O
nej .... det va rinte bra...
vad i helevete säger jag? DEN VAR SJUKT BRA! :D men han borde inte ha dött :)
awesome! du är bäst på att skriva !!! :D
Diskret - 30 dec 08 - 19:14
Jag stavade visst som en kratta där, men jag hade bråttom.
Diskret - 30 dec 08 - 15:38
Jag vet ärr jag bordfe sitta och gråta ögonen ur mig nu, men jag kan inte sluta skatta. Fråga mig inte varför jag tycker att det här var så jävla roligt. Kanske bara för att ajg blev så överaskad, eller föratt ajg aldrog ritkigt tyckte om Elias.
EnJulia - 28 dec 08 - 22:29- Betyg:
jag grät. jag grät genom hela novellen. du är helt underbar, du är helt bäst.
<3
lovemenot - 28 dec 08 - 19:41- Betyg:
bästa novellen :D fan man blev värkligen tårögd här i slutet :( men den var rusktigt bra faktiskt :D <3 tack för denna novell :D <3 om ja kunde skulle ja ge den ungefär 3 driljarer grejer som man röstar med ;O så bra var den ;o fortsätt med skrivningen :D då blir ja glaad :D o du , ja lovar att du kommer bli nått stort i framtiden som är inom berättelse skrivgrejs :D
sandruskapuska - 27 dec 08 - 05:44- Betyg:
Nee usch, så rasande på dig just nu , så kan inte äns känna sorg för hans död!!
Nu har du förstört tre människors liv, Elias, Ellas och Linneas. + min dag.
Ella borde förlåta dom o bli kär i en annan, o elias o linnea skulle bli lyckliga för evigt
Kanske ha en efterföljare om hur linnea var dränkt i sorg o sen blev kär i en annan.
Men inte detta!!!!

btw, mejla när du skrivit ngt mer?
o du e fort bra, även om slutet sög enligt mig<3
walaa93 - 26 dec 08 - 22:32- Betyg:
det här har spräckt alla dina noveller! under tiden jag läste denna novell
blev jag orolig, rädd, spänd och fick glädje tårar och nu sitter jag och gråter!
Denna novell har fått ner mina tårar kan du tänka dig?
du har verkligen lyckats! verkligen!
abooooh, världens bästa den berörde verkligen. Vet nt vad jag ska säga
får nt ut ord ba tårar! denna slut är helt verkligt, han borde ha dött
allt slutar nt lyckligt och denna novell är helt realistisk!
Guud jag håller på och dör. Jag tackar verkligen för denna novell ;)
/ Din trogna läsare :)
kramiztez - 26 dec 08 - 15:52- Betyg:
jävla bra började nästan gråta
lumman - 25 dec 08 - 22:22
Hela novellen har varit ASBRA och ett nöje att läsa. :D bra slut!
hoppas att du skriver en lika bra nästa gång :D
WaYAwAY - 25 dec 08 - 21:19- Betyg:
asså nej :( du skriver asbra människa! så sorgligt
woops - 25 dec 08 - 20:08
Nu förvånade du oss allt - på ett bra sätt. Det var den perfekta slutet på den här novellen och jag tror inte att du någon gång under hela tiden gjort läsarna besvikna.
FY VAD JAG ÄLSKAR OLYCKLIGA SLUT!
unlook - 25 dec 08 - 16:31- Betyg:
Fy fan vad hemskt :'( Ursäktar språket men det
fick mig och tänka på en död kompis så nu
sitter jag här och lipar! den kompisen blev också påkörd
av en buss ne usch han skulle inte dö :(
BlackDream - 25 dec 08 - 16:28- Betyg:
Nu gråter man ju :'(
Han skulle ju inte dö!
Men jättebra novell i alla fall, gillar den =)
transparent - 25 dec 08 - 01:15
Du fick det verkligen att bli känslosamt. Det var hemskt att älsa det, men på ett positivt sätt alltså! Slutet beroröde mig. Du skriver på ett sånt sätt som får en att leva sin i berättelsen så pass mycket att man kände sig som Linnea som precis förlorat sin livs kärlek. rip elias! <3 och gratuelerar till en enorm författartalang åt dig!<3
Fredriica - 24 dec 08 - 23:39- Betyg:
Nej dog han:O shit..jag började gråta..men det
var ändå bra
J_love - 24 dec 08 - 21:49- Betyg:
Neeej han får inte dö!!!:'(
Började nästan gråta i slutet:(
Men han fåååååår inte döööö:'(
Jättebra skrivet även fast jag inte
ville att den skulle sluta så här:'(
Men det är din novell och du bestämmer
såklart hur den ska sluta;)
Mejla när du börjar på en ny novell;)<3
GOD JUL!!:D
miijha - 24 dec 08 - 20:51- Betyg:
jag tkr du ska skriva en ny del att han överlevde :)
Det får inte sluta såhär.

Och vet du, jag brukar störa mig sååå på folk som kommenterar att de gråter. men jag blev nästan lite lite tårögd av det här.
Mycket bra.
Fast som sagt, det får inte sluta såhär (;
ThisIsJustMe - 24 dec 08 - 20:11- Betyg:
OMG!! NEEJ!!! Varför??
Han fick ju inte döö!!!
Typ ulltra ledsen här!! ååh!!
Men skit bra skrivet!! :D
GOD JUL! :D
gbg_95 - 24 dec 08 - 14:23
JAG HATAR DIG!! :''(
Förlåt men jag kunde inte låta bli...
HUR KUNDE DU DÖDA HONOM?!
Skitbra skrivet, du skriver som...som en gudinna elr något c(:
embLOn - 24 dec 08 - 13:09- Betyg:
Omg, jag fällde en tår eller två där.
När man läser sån här novell eller bok, så tror man sig kunna
förutspå slutet. Det här trodde jag aldrig skulle hände :'o
Jag trodde det skulle vara romantiskt och att allt ordnar sig till slut, så man
sitter och ler i slutet av lycka för personerna det handlar om.
This blow me away, även fast det inte vart som jag trodde, älskar jag slutet skarpt ska jag tala om!
Du har en riktig författarförmåga vännen!
Jag skulle bli överlycklig om jag fick reda på att du skrivit en bok, jag skulle gå till närmaste bokhandel
och köpa den. Och jag är försäkrad om att jag skulle älska boken!

Du är riktigt bra på det här.
DracoLove - 24 dec 08 - 12:36- Betyg:
Åh, så sorgligt !! :(
Det var riktigt oväntat att Elias skulle dö, men slutet var bra iallafall, du äger på att skriva, och jag suger på att kommentera,förlåt ...
// Polly
JessicaKarlsson - 24 dec 08 - 12:11- Betyg:
men gud, han dog :O shit!
aja jag satt nästan och grät :(
asbra iaf :D:D jag älskade denna novellen ! <3
mejla när du har lagt ut ngt nytt att läsa :D jag läser allt du skriver (a)
faktisssss - 24 dec 08 - 12:05- Betyg:
fyfan vad bra, och så jävla sorglig, jag sitter ärligt talat och låter några tårar rinna!
fyfan vad bra! <3
Matildaaaz - 24 dec 08 - 11:47- Betyg:
gud vad sorglig :(

Skriven av
SilverAndCold
24 dec 08 - 11:09
(Har blivit läst 785 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord