sorgsna, svarta, döda blommor |
Tåget dunkar på, det låter som ditt hjärta när du
sover, det är min bästa melodi.
Jag kan ligga och se på dig i timtal, fast nu är det
ju snart slut. Jag kan inte låta bli att tänka på
hur det skulle kännas, om du sa, jag vill att vi
håller kontakten du och jag, att vi, du och jag,
kanske går på bio någon gång?
Gud vad trött jag är.
Vi sitter här på en frusen sjö, fan vad kallt det
är säger du, och du tar fram ett bord med ett schack
på ur din handväska och frågar om jag vill spela
lite? När jag säger att jag inte vill det går du
ifrån mig, jag ropar efter dig, snälla kom tillbaka.
Men du fortsätter att gå. Lämmnar mig ensam,utan
värme, utan hopp. Men shit vilken tur att det bara
är en dröm, men sen vaknar jag ju upp och
inser att har gått på riktigt den här gången.
|
|
|
|
