Stolen |
Du är blomman, du är solen
med särade ben satt du på stolen
ena handen på min snopp och
i den andra på en kopp
du slickade och gjorde rent och
min hand på din fitta kändes lent
första träff och gjorde mål
du med stön och jag med vrål
Första morgon och allt var frid
men du gick ifrån mig för du inte hade tid
kvarlämnad med hat och kärlek
allt för dig var bara ett barnlek
sitter på stolen och gråter
i bakgrunden hörs dyster musik som låter
ena handen en burk piller och i den andra ett glas vatten
sedan blev allting tyst i den ljuva stilla natten
Nu sover jag djup och aldrig blir väck
tack vare dig ligger jag i en liksäck
Du var blomman du var solen
Nu sitter ingen längre på stolen
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | saris - 6 okt 05 - 17:17- Betyg: | vackert |
|
|
|